Allt är gott

Allt i vår värld är GOTT, ty det är så det är skapat. Allt som kan ses som annat än gott beror enbart på avsaknad av det goda - Gud, Kärlek, Tillit, Ljus, Hopp och Tro. Ty så är det skapat. Fyll livet med de goda och du kommer att få ett gott liv, fyll världen med det goda och det kommer (återigen) att bli en god värld.   Gud ska­par värl­den 1:1 I be­gyn­nel­sen ska­pa­de Gud him­mel och jord. 2 Jor­den var öde och tom, dju­pet täck­tes av mörker och en guds­vind svep­te fram över vatt­net. 3 Gud sa­de: ”Ljus, bli till!” Och lju­set blev till. 4 Gud såg att lju­set var gott, och han skil­de lju­set från mörk­ret. 5 Gud kal­la­de lju­set dag, och mörk­ret kal­la­de han natt. Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den förs­ta da­gen.   6 Gud sa­de: ”I vatt­net skall ett valv bli till, och det skall skil­ja vat­ten från vat­ten.” Och det blev så. 7 Gud gjor­de val­vet och skil­de vatt­net un­der val­vet från vatt­net ovanför val­vet. 8 Gud kal­la­de val­vet him­mel. Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den and­ra da­gen. 9 Gud sa­de: ”Vatt­net un­der him­len skall sam­las till en en­da plats, så att land blir syn­ligt.” Och det blev så. 10 Gud kal­la­de det tor­ra lan­det jord, och vat­ten­mas­san kal­la­de han hav. Och Gud såg att det var gott.   11 Gud sa­de: ”Jor­den skall ge gröns­ka: fröbäran­de örter och oli­ka ar­ter av frukt­träd med frö i sin frukt skall växa på jor­den.” Och det blev så. 12 Jor­den fram­bring­a­de gröns­ka: oli­ka ar­ter av fröbäran­de örter och oli­ka ar­ter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. 13 Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den tred­je da­gen.   14 Gud sa­de: ”På him­la­val­vet skall ljus bli till, och de skall skil­ja da­gen från nat­ten och utmärka högti­der, da­gar och år. 15 De skall va­ra ljus på him­la­val­vet och ly­sa över jor­den.” Och det blev så. 16Gud gjor­de de två sto­ra lju­sen, det större lju­set till att härs­ka över da­gen och det mind­re till att härs­ka över nat­ten, och han gjor­de stjärnor­na. 17 Han sat­te lju­sen på him­la­val­vet att ly­sa över jor­den, 18 att härs­ka över dag och natt och att skil­ja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. 19 Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den fjärde da­gen.   20 Gud sa­de: ”Vatt­net skall vim­la av le­van­de va­rel­ser, och fåglar skall fly­ga över jor­den, un­der him­la­val­vet.” 21 Gud ska­pa­de de sto­ra havs­dju­ren och al­la oli­ka ar­ter av le­van­de va­rel­ser som vatt­net myll­rar och vim­lar av och al­la oli­ka ar­ter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. 22 Gud välsig­na­de dem och sa­de: ”Var frukt­sam­ma och föröka er och upp­fyll sjöar och hav. Och på jor­den skall fåglar­na föröka sig.” 23 Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den fem­te da­gen.   24 Gud sa­de: ”Jor­den skall fram­bringa oli­ka ar­ter av le­van­de va­rel­ser: bo­skap, kräldjur och vil­da djur av oli­ka ar­ter.” Och det blev så. 25 Gud gjor­de de oli­ka ar­ter­na av vil­da djur, bo­skap och mar­kens kräldjur. Och Gud såg att det var gott.   26 Gud sa­de: ”Vi skall göra människor som är vår av­bild, li­ka oss. De skall härs­ka över ha­vets fis­kar, him­lens fåglar, bo­ska­pen, al­la vil­da djur och al­la kräldjur som finns på jor­den.” 27 Gud ska­pa­de människan till sin av­bild, till Guds av­bild ska­pa­de han hen­ne. Som man och kvin­na ska­pa­de han dem. 28 Gud välsig­na­de dem och sa­de till dem: ”Var frukt­sam­ma och föröka er, upp­fyll jor­den och lägg den un­der er. Härs­ka över ha­vets fis­kar och him­lens fåglar och över al­la djur som myll­rar på jor­den.”29 Gud sa­de: ”Jag ger er al­la fröbäran­de örter på he­la jor­den och al­la träd med frö i sin frukt; det­ta skall ni ha att äta. 30 Åt mar­kens djur, åt him­lens fåglar och åt dem som krälar på jor­den, allt som har liv i sig, ger jag al­la gröna örter att äta.” Och det blev så. 31 Gud såg att allt som han ha­de gjort var myc­ket gott. Det blev kväll och det blev mor­gon. Det var den sjätte da­gen.   2:1 Så full­bor­da­des him­len och jor­den och allt vad där finns. 2 Den sjun­de da­gen ha­de Gud full­bor­dat sitt verk, och han vi­la­de på den sjun­de da­gen ef­ter allt han ha­de gjort. 3 Gud välsig­na­de den sjun­de da­gen och gjor­de den till en he­lig dag, ty på den da­gen vi­la­de Gud se­dan han utfört sitt ska­pel­se­verk. 4 Det­ta är berättel­sen om hur him­mel och jord ska­pa­des. (1 Mos 1:1-2:4)