Följande mycket intressanta information har jag till största delen funnit i den på svenska nyligen utkomna "Fältet" av journalisten Lynne McTaggart
Tvärt emot vad många tror, så finns det många studier som visar på verkan av healing. Här följer en berättelse om en av dem. Elisabeth Targ och Fred Sicher, Kalifornien gick utformade sitt försök väldigt precist för att inget annat än healingen skulle vara det som skilde grupperna åt. Den patientgrupp som valdes var AIDS-patienter, alla med lika långt framskriden sjukdom och samma antal T-lymfocyter.
Healingen skedde på distans för att inte det personliga bemötandet skulle spela någon roll. Varken läkare, sjukvårdspersonal eller patient visste vem som fick healing. De healers om användes för försöket hade olika metoder och olika bakgrund. En del var kristna healers, några buddhister, flera från olika healingskolor, någon arbetade med energifält och aura, toner och klockor, kristaller, indiansk pipceremoni etc. Kort sagt, en salig blandning i healingväg. Det enda kravet var att samtliga healers
själva trodde på att deras metod skulle fungera. Och samtliga hade lyckats behandla ”hopplösa” fall tidigare.
20 AIDS-patienter delades in i två grupper. Båda grupperna fick konventionell medicinsk behandling. En av grupperna fick också distanshealing. Helarna hade ingen kontakt med patienterna under någon fas av studien eller efteråt. Varje healer fick fokusera sin intention på sin patients hälsa under en timme per dag, sex dagar i veckan i tio veckor. Varannan vecka var vilovecka. Alla healers hade en veckorotation så att de fick nya patienter varje arbetsvecka. Detta för att healing i allmänhet, inte någon specifik variant kunde studeras. Helarna skrev journaler på sina sessioner med sina intryck av patientens hälsotillstånd och av sessionen.
Hur gick det då?
Studien pågick sex månader. 40 % av kontrollgruppen avled. I försöksgruppen var alla vid liv och hade dessutom blivit friskare, intygat av egna rapporter och den medicinska bedömningen. Eftersom det här området är så känsligt beslöt Targ och Sicher att göra om experimentet i en större studie.
Efter sex månader fann man återigen att den grupp som fått healing var friskare på alla sätt. De behövde färre läkarbesök, mindre sjukhusvistelse och hade lindrigare symptom. Jag tycker det är väldigt intressant att valet av healingmetod inte hade någon större betydelse. Intentionen, avsikten, övertygelsen att hela var det viktiga. Alla verkade ha en förmåga gemensam - att kunna flytta sig ur vägen när de väl uttalat sin intention, som att de öppnade dörren och lät flödet passera.
En del av dem åkallade någon typ av helande kraft, Gud, Spindelkvinnan eller något annat och tog sedan ett steg tillbaka och överlät åt den helande kraften att träda in. Måste man då vara en begåvad och gudabenådad healer för att kunna hela?
Nej, det verkar som om det finns tillgängligt för oss alla, vem som än öppnar genom ”dörren”.
I den s.k. MAHI-studien (Mid-America Heart Institute) gjorde man en studie där förbedjarna inte var några erfarna healers, utan den enda kvalifikationen som krävdes var att man sade sig tro på Gud och att det hjälper att be. Det var en blandning av protestanter, katoliker och icke-sekterister. Alla fick en specifik patient att be för. Även här skedde bönen på distans. Patienterna var inlagda hjärtpatienter och visste inte om att de fick förbön.
En månad senare hade symptomen för de som fick förbön reducerats med mer än 10 % jämfört med de som fick bara konventionell behandling.
Det verkar som om intentionen/avsikten, övertygelsen i sig själv kan hela, även på avstånd. Samtidigt verkar healing vara en kollektiv kraft, som om det finns ett kollektivt minne som kan hela. Eftersom vi alla är sammankopplade via det gemensamma Fältet, finns det en gemensam koppling, en matris, som vi kan samvariera med för helande och harmoni.
”Vi är alla sammanlänkade genom en väv av osynliga trådar. Väven förändras och utvecklas hela tiden. Fältet vi befinner oss i struktureras och påverkas direkt av vårt beteende och vår förståelse.” David Bohm
källa: Lynne McTaggart: Fältet
